Nästan lov

 
Vart har jag varit, kan man fråga sig. Ja, det undrar ju nästan jag också. Vi kan väl kort sagt säga att det varit lite för mycket för mig att hantera, bloggen glömdes i samband med det bort, men nu verkar det tack och lov vara ett uppehåll i katastrofen.
 
Så vad har hänt sedan sist? Jag har gått x antal promenader runt strömmen, fällt en och annan tår, druckit lite väl mycket kaffe, sprungit i ett ösregn, besökt en kamelfarm utan kameler, skrivit betydelselösa ord på blanka papper, spelat frisbeegolf, druckit iste och säkert fler helt irrelevanta saker, men det är ju helt okej ibland.
 
För tillfället målar jag i ljuset från mitt fönster och återställer min hopplösa iPhone som inte alls verkar känna för att sammarbeta. Jag lyssnar samtidigt på Blurryface, alldeles genialt mästerverk. Jag behöver inte oroa mig för att lägga mig tidigt, tiden nu innan lovet är nämligen läskigt lugn. Vi är tillexempel lediga på måndagar och har knappt lektioner alls. Igår gick jag och Julia till skolan för att mötas av en mattelärare som i princip sa att vi inte behövde vara där eftersom att vi inte har någon lektion, kändes ju sådär, men istället gick vi på stan, drack kaffe och gick till kvällen till något slags event som var lika dött som min insida. 
Kommentarer

Kommentera här:

Ditt namn
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Din blogg

Kommentar:

Trackback

Sandra // 1998 // Norrköping

Läser, skriver, dricker vit mocha latte och dagdrömmer. Går även första året som estet med inriktning media.